side-area-logo

Johan Larsson

Insatsområde:
Libanon, Saudiarabien, Kroatien,
Kosovo, Afghanistan, Darfur

Johan Larsson har varit på en rad olika missioner som både soldat och polis. Som för många andra har äventyret och reslusten lockat Johan att åka på mission. Men någonstans har det också funnit en vilja att faktiskt kunna göra en skillnad.

”Många gånger inser man att här kommer vi inte kunna lyckas full ut. Men chansen och möjligheten att göra skillnad har drivit mig.”

 

ETT FRUSTRERAT LÄGE
Johan var i Darfur 2008-2009. Huvuduppdraget var att mentorera polisen i att upprätthålla säkerheten och ordningen i ett stort flyktingläger med uppåt 100 000 internflyktingar. En i många delar komplex uppgift, med olika maktstrukturer och rättsprinciper. Inte minst fanns det en konflikt mellan de lokala poliserna och flyktingarna i lägret. En morgon går något fel.

”När vi har vårt morgonmöte i Nyala, så får vi in en massa telefonsamtal från internflyktingarna i lägret som förklarar att det dör folk. Det dör massor av folk och att polisen har gått in och skjuter ihjäl människor.”

Från FNs sida bedömer man situationen som för riskabel och inledningsvis blir Johan och hans kollegor sittande. Läget blir frustrerat. ”Jag och min kollega resonerar att åker vi inte dit samma dag, så behöver vi inte åka dit dagen efter heller. Då har vi tappat allt förtroende i lägret.”

 

DÖDA OCH SKADADE
Men två timmar senare får de beskedet att de ska åka upp med en konvoj med både militär och polis. På vägen ansluter också hjälporganisationen Läkare utan gränser.

”När vi kommer dit ser jag kanske fyrtio, femtio pickuper med poliser som står uppradade mot lägret. Det är många av poliserna som är ute och går. Jag gör bedömningen att det är en bataljon poliser. Vi åker in i lägret och till skillnad från alla andra gånger är folk beväpnande med påkar och tillhyggen.”

”Vi kommer fram till en av hjälporganisationernas kliniker och pratar med dem som vi brukar pratar med. Enligt internflyktingarna har den lokala polisen gått in för att göra någon form av husrannsakan och började skjuta. Vi ser en del döda kroppar. När vi lämnar får vi med oss 49 svårt skadade som vi kör ner till sjukhuset i Nyala.”

 

EN VIKTIG UPPGIFT
Dagen efter åker Johan och hans kollegor tillbaka till lägret. I en moské har man samlat de döda, ett 30-tal offer inlindade i tygstycken.

”Vi tar oss an uppgiften att dokumentera skadorna. Vi pratar med de anhöriga. De vill att det ska bli rätt dokumenterat. Vi öppnar byltena och fotograferar. Av de 30 offren, så är kanske hälften kvinnor och barn. Det är inga roliga minnen att ha med sig.”

”Vi fick väldigt mycket positiva reaktioner på att vi hade varit där dagen innan. Klart, en del var arga för att vi inte kunde stoppa det. Men jag tror missionen tjänade väldigt mycket på att vi kom iväg den där dagen. Vi var samtidigt där som det internationella samfundets ögon. Hade vi inte kommit iväg skulle vi inte fullgjort den uppgiften.”

Facebooktwittergoogle_pluslinkedinFacebooktwittergoogle_pluslinkedin