side-area-logo
Hans Håkansson

Insatsområde: Kosovo

Hans-Håkansson

Under kravallerna i Pristina i mars 2004 stod Hans Håkansson på taket av en jeep och försökte få överblick över en situation som närmast liknade en medeltida belägring. Kravallerna kom som en blixt från klar himmel och satte både soldater och ledarskap på prov.

”Det kom som en väldig överraskning. Det började egentligen den 15 mars med att en ung serb blev skjuten i en by precis söder om huvudstaden Pristina. Det var albaner som hade åkt in i en serbisk by och skjutit den här unge serben. Serberna i byn reagerade väldigt våldsamt. De kände sig hotade av albanerna och blockerade Kosovos viktigaste väg. Det höjde naturligtvis temperaturen.”

Angreppen böljade fram och tillbaka under dygnet. Vid ett tillfälle lyckas den angripande folkmassan bryta linjen och satte eld på ett tiotal hus. I det här läget öppnar serbiska prickskyttar eld mot de som startar bränderna.

En del av de albanska angriparna skjuter tillbaka och plötsligt befinner sig soldaterna i en korseld. Soldaterna lyckas slutligen få kontroll över situationen och det lugnar ner sig.

 

RÄDDADE LIV

Situationen som blossade upp var långt ifrån de relativt ordnande formerna för stridsledning i en bandvagn med fungerande samband och plottar på en karta. Här fick Hans orientera sig på en karta ritad i dammet på hans jeep.

Radiokommunikationen var bristfällig. I vissa fall fick han söka direkt samband med kompanicheferna under ett regn av stenar och brandbomber.

”Jag upplevde att det var väldigt kaotiskt och svårt att få en lägesbild över vad som egentligen hände. Men samtidigt upplever jag att när det väl blir allvar så funkar samarbetet mellan nationer väldigt bra.”

”Jag är helt övertygad att vi räddade livet på väldigt många människor i den här serbiska byn. Hade vi retirerat är jag helt övertygad om att det hade blivit en massaker. Jag känner en stolthet över att vi kunde förhindra en etnisk rensning.”

”Den 15 mars kablades det ut en historia, även i svenska medier, att uppe i norra delarna av Kosovo, i Mitrovica, där det har varit stökigt många gånger. Där skulle fyra albanska barn ha jagats ner i floden Ibar av serber med hundar. Tre av de här barnen drunknade.”

”Det här var en helt skruvad historia. För verkligheten var att de här barnen hade lekt vid floden trots att de inte fick av sina föräldrar. Vårfloden tog tre av barnen som drunknade. Killen som överlevde vågade inte berätta att de hade varit vid floden och lekt, så han hittade på den här historien med serber och hundar.”

 

SKÖLDAR OCH BATONGER

Två dagar senare var det demonstrationer inne i Pristina. Demonstranterna började röra sig söderut mot de serbiska enklaverna. Den civila polisen begärde hjälp av militären för att stoppa människorna. Ytterligare förstärkning kom från andra nationer på plats. Vid en serbisk by blev det kravaller. Det beskrevs i tidningarna som ett medeltida slag, där soldaterna står med sköldar och batonger och angriparna angrep med järnstänger, stenar och brandbomber.

Facebooktwittergoogle_pluslinkedinFacebooktwittergoogle_pluslinkedin